KungLigg

Sett i backspegeln var vinsten på kexchokladhjulet på Liseberg inte enbart av godo. Till stor del har det varit i den riktiga bemärkelsen en GOD erfarenhet, på några veckor har jag smetat i mig lika många kexchoklad som en normal "svenne" gör på en livstid, BUUUUUURPP, jag har nog ärligt talat njutit av varenda en av dem. Anja Pärson(*) måste också ha vunnit på kexchokladhjulet några gånger.




Dessutom passade det ypperligt att äta upp sig lite efter blindtarms-incidenten som jag numera benämner debaclet. Hela 6 kg lättare på jorden vandrade jag ... vilket fryntliga människor med kraftig benstomme har uppmärksammat; "Hur pajar man blindtarmen enklast!?!?". Det är en galen värld.

Förbannelsen ligger i att det är fysiskt omöjligt att avnjuta en kexchoklad sittandes/liggandes utan att smula små chokladflarn runt hela kroppen och sin närmaste omgivning. Det är chokladfläckar på ALLT, inte ens Peugeoten eller tåget mellan Stockholm-Sundsvall har klarat sig från sölandet. Det härligaste är när man omärkbart sölar och sedan sätter sig på skiten och travar omkring med en brun fläck en hel dag, oförhappandes. Något säger mig att den sista människan med brunfläckade byxor INTE har vandrat på denna jord.


(*) Anja som skymtades läskigt många gånger under vistelsen i Göteborg. Stalkade HON oss frågar man sig ... mysterium.