KungLigg

Igår var valborgsmässoafton och vi var ett gäng som tänkte grilla medhavda delikatesser från skog och mark och till och med hav. Under dagen kommer jag på den "briljanta" idén att vi borde grilla lite marshmallows, egentligen är jag inte alls särskilt sugen men det hör på nått sätt till att fritera lite skumgodisar över den öppna elden samtidigt som man kan frottera sig med övriga grillentusiaster.

Efter jobbet börjar sökandet, en sväng på Ica Ettan och en sväng på Ica Maxi utan framgång. Utan större förhoppningar svänger jag förbi den nyöppnade butiken City Gross som av god vän kallar butiken "Lilla Ryssland" och enligt rykte kanske då inte har det bredaste utbudet att tillgå. Jag navigerar mig bort mot kassorna där godiset rimligtvis bör vara placerat, ser genast en påse med vit/rosaskimmrande skumklumpar och dyker ner för att ta en påse eller två. Upptäcker att storleken på dessa marshmallows är jämförbar med kolabönor och då inte lämpar sig för grillning, suck. Willys nästa tänkte jag och ville inte ge upp trots att jag egentligen inte alls var särskilt sugen ... på väg ut ur butiken ser jag marshmallowspåsar av annat märke, lovely nu kunde jag fokusera på att ta mig ut till övriga grillentusiaster.

Kvällen går och jag slänger fram påsarna med marshmallows, folk flockas och grillar skum för glatta livet. Kanske är det alkoholen eller dioxiner från fisken eller akrylamid från de grillade delikatesserna som får en av deltagarna att snedtända å det grövsta. Lite överumplad och "tagen på sängen" känner jag något varmt och kletigt (där det inte brukar vara varmt och kletigt vanligtvis) leta sig ner innanför tröjan via hår, nacke och rygg. Håret kladdigt, min nya fina gröna tröja besudlad av en marshmallows som jag egentligen inte alls var sugen på ... "Oj jag visste inte att de var smälta fortfarande!" ... med sådana vänner behöver man inga ovänner.