KungLigg går på Bio - Mammsen släpper bomber

Vad gör man kl 12:45 en söndag om inte bjuda mammsen på bio, Casino Royale?! För att undvika munhugg och missnöje redan på vägen ner, kör jag väääldigt behärskat. Funderar t o m på att köra på växel nummer ett hela vägen för att mammsen skall känna sig hemmastadd med det höga motorljudet och den låga hastigheten, men det fick förbli en dagvill önskedröm då vi var lite sen ur startblocken. I första kurvan skrålar mammsen att hon glömt något, SUCK(!)  tänker jag ska hon redan börja väva ihop en hysterisk bombmatta och undrar vad i hela friden hon kan ha glömt ... Jag glömde öronpropparna säger hon förskräckt. ÖRONPROPPAR???!!! Nej du, vi kör vidare ...

På nått sätt kändes det ändå som en ypperligt god planering från min sida att anlända 15 minuter innan bion startar. För vem i hela friden går på bio denna okristliga tid? När vi kom dit var det kö och kaos, småglin till höger och vänster, hängde och slängde, skrek och grät. Hela tomtearmén hade ryckt ut för att förstöra min ypperliga planering och mitt humör. Kön ringlade sig som ett mirakel framåt i god hastighet och slutligen kommer vi fram till kassan, då släpper mammsen nästa bomb, hon vill sitta långt bak i salongen. LÅNGT BAK???!!! Men glöm det, jag vill se nått ...

Med risk för att missa inledningen på filmen, tänk att missa inledningen på en Bond-film jag blir kallsvettig i efterhand bara jag tänker på det, så ställer vi oss i kioskkön. Mammsen vill bjuda på lite mumma nu när jag varit en charmant chaufför och sponsrat med biobiljetter. En Portello extra och en påse med Djungelvrål till KungLigg och mammsen kliver in på en tablettask Svarta katten och två klubbor, party party. Biljetterna rivs och vi går med raska steg mot salong nr 5, då släpper hon ännu en bomb. Hon vill ha en sittdyna, vuxen människa som frivilligt vill sitta på en pottliknande kreation i hårdplast  ... tur man inte känner nån tänker jag och river åt mig en potta.

Vi avnjuter sedan filmen utan bekymmer, turligt nog är ljudnivån störande låg till mammsens stora glädje och mitt förtret. På vägen hem hostar mammsen likt Joe Labero fram en sedel i biobiljettsklass ... ett litet bidrag sägs det.

En optimal bioupplevelse för mammsen är således när hon varken hör eller ser nått, när hon får sitta extremt obekvämt på en plastpotta och även slutligen få betala för hela kalaset. Hon är då sannerligen inte särskilt svårtillfredsställd denna kvinna. Förhoppningsvis får jag bjuda på bio igen snart?!

137269-15

Kommentarer
Postat av: Gorven

Hur kan man bjuda mammsen som tjänar 100 brak i månaden......då ska man bli bjuden................

2007-01-08 @ 14:10:57
Postat av: Jocke

Underbar komik!!!!

2007-04-27 @ 22:34:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback