I-landsproblem 12
När man nu som jag i helgen varit grovt oaktsam och seglat böljan den blå endast i klädd tofflor, vit piratskjorta med krås och tillhörande skepparbyxa så kan man inte annat än buga och bocka när förkylningen slog ner som en inbjuden objuden gäst häromdagen.
Det är fascinerande vilken produktion av snor och slem en förkyld manskropp (för det är väl bara vi som kan vara så här extremt förkylda?!) kan frambringa under ett dygn. Snyter man sig ena sekunden kan man iskallt räkna med att ta ett eller möjligtvis två-tre andetag genom näsan obehindrad innan sörjan runnit till igen. När man sedan i smyg spanar in vad man presterat i näsduken möts man av helt osannolika färger. Att bajs är brunt och kiss är gult, jag kan acceptera förklaringarna till dessa. Varför är slemmet nyanser av gul-grön-vit, förunderligt?!
Med det uppenbara I-landsproblemet att vara just man och förkyld, så kan detta tillstånd förvärras (och samtidigt göra tillvaron lite mer spännande) genom att utsätta sig för långa utdragna kundsamtal där slemmet måste balanseras mellan hals, näsa och mun i rätt mängd för att inte reta kroppen att brisera ut i en symfoni av rossel i kundens öra. Känslan att sitta där och balansera slem kan jämföras med att ligga i tandläkarstolen och känna att man håller på att kvävas av saliv och fragment av plomber och tandsten som vill rinna ner i lungan.
Skip o'hoj!
Det är fascinerande vilken produktion av snor och slem en förkyld manskropp (för det är väl bara vi som kan vara så här extremt förkylda?!) kan frambringa under ett dygn. Snyter man sig ena sekunden kan man iskallt räkna med att ta ett eller möjligtvis två-tre andetag genom näsan obehindrad innan sörjan runnit till igen. När man sedan i smyg spanar in vad man presterat i näsduken möts man av helt osannolika färger. Att bajs är brunt och kiss är gult, jag kan acceptera förklaringarna till dessa. Varför är slemmet nyanser av gul-grön-vit, förunderligt?!
Med det uppenbara I-landsproblemet att vara just man och förkyld, så kan detta tillstånd förvärras (och samtidigt göra tillvaron lite mer spännande) genom att utsätta sig för långa utdragna kundsamtal där slemmet måste balanseras mellan hals, näsa och mun i rätt mängd för att inte reta kroppen att brisera ut i en symfoni av rossel i kundens öra. Känslan att sitta där och balansera slem kan jämföras med att ligga i tandläkarstolen och känna att man håller på att kvävas av saliv och fragment av plomber och tandsten som vill rinna ner i lungan.
Skip o'hoj!
Kommentarer
Trackback